onsdag 20 januari 2010

But I guess you can't accept that the change is good

You treat me just like another stranger
Well it's nice to meet you sir
I guess I'll go
I best be on my way out

Har nyss haft en givande konversation med min onda hälft om vänskap, eller ja, om man nu kan kalla det så i dagens läge... Dock har vi idéer som muntrar upp tillvaron bara genom att tänka dem, även om de med största sannolikhet aldrig kommer bli verkliga. It's lovely really!

Dagen då?
Onsdag var det ja... Började dagen med den, för en gångs skull, efterlängtade mattelektionen. Med andra ord, vår nya lärares första lektion. Trots det att ryktena inte stämde helt, ska jag inte klaga. Det här kan nog bli bra på många sätt och vis, trots den fabulösa fredagslektionen...

Samhäll... Nej, historia var det idag... För tillfället är det svårt att skilja på dem. The Good and the Bad one är ju dock ett sätt, mer tänker jag inte säga ^^
Trots att vi egentligen inte gjort något, börjar vi komma en bit på vägen. "Bad Genocide" kommer bli grym!

Naturkunskap, första labben. Vi lekte med vatten, värmde det i mikron och tog temperaturen. Jag fick inte spränga nåt, vilket var en besvikelse... Men jag ska jobba på det, jag menar, nästa lektion är ju redan vecka 9, så jag lär ju hinna planera något ^^

Traskade hemåt i snön. Slappade en stund innan jag tog tag i berget av disk som vi lyckats få ihop. Efter det satte jag mig bekvämt tillrätta, med datorn i knät och en kopp kaffe.
Sedan ringde då Kaptenen och berättade om dagens händelse vilket ledde till det jag nämnde tidigare... Vi insåg också att vår egna vänskap är baserad på anime, vilket känns sådär lagom seriöst. Men så är ju våran relation som den är...

I'm weird and you're weird
Let's be mates

Mycket mer behövdes egentligen inte.



Nej, nu ska jag ta och bege mig till medeltidens Japan igen och heja fram Shigeru i hans kamp mot rättvisan. Visst låter det spännande? Well, it is!!
Om ni inte redan gjort det, se till och läs "Sagan om klanen Otori" av Lian Hearn.
Underbara böcker!

I övrigt är mitt internet och jag fortfarande osams... Dock har jag inte slängt det på golvet än, vilket är ett framsteg. Men det är inte långt borta vill jag lova... Ett tag övervägde jag styckning, men insåg att min far inte skulle uppskatta det. Jag får helt enkelt ta och leva med det... *suck*

// sir Vincent







Inga kommentarer: