Det blir lätt så...

Nu har jag gjort det igen... Bloggandet har inte högsta prioritet för stunden... Här talar vi motivationshandikappad på hög nivå...

Hmm... När var det nu jag skrev sist... *läser sin egen blogg* ...onsdags tydligen...

AMADEUS AMADEUS!

TORSDAG:

Jag kommer inte ens ihåg vad jag gjorde...

Antar att dagen som vanligt började med engelska för att sedan fortsätta med samhäll, dock tror jag inte att vi fick så mycket gjort någon av lektionerna. Engelskan... Undrar om jag inte vann frågeleken om alla författare? Mycket möjligt...

På kvällen vet jag iallafall att det bar av till Tranås för träning på Bredstorp och sedan övernattning hos extrafamiljen Jönsson. En mycket trevlig kväll må jag säga!

FREDAG:

Som vanligt tog vi tåget tillbaka till Nässjö för att sedan sitta hemma och försöka hålla sig vaken tills skolan började. Svenskan resulterade i 1.5 timmers Bengt-tjöt, vilket konstigt nog är underhållande då och då.

Engelska, där vi började prata Romeo & Juliet, samt en liknande historia, Rani & Sukh, vilket också är namnet på boken vi läser som jag förälskat mig i efter bara några sidor.

Lunch, där det bjöds på hamburgers och sedan fika vid Fikus med Emmy, Sofi och Becca. Dagen avslutades med ännu en halvdan mattelektion och än en gång kan vi konstatera att koncentrationsförmågan inte är den bästa en fredagseftermiddag...

På "kvälls"kvisten traskade jag och Marika ner till "stan" för att handla lite tågbiljetter, tågkort, skridskoskydd och matvaror. Sedan blev det pastasalladsfix inför lördagen samt en lugn hemmakväll.

LÖRDAG

Dagen D var äntligen här. Marika och jag traska bort till station i lagom tid för 08:08 tåget till Linköping, som självklart var en timme försenat... Väl i Linköping mötte vi upp resten av familjen och bussen satte fart mot Västerås. Det var ett taggat BoIS som anlände till gurkstaden, redo för det andra mötet i "Match-mot-forna-lagkamrater-veckan", även känt som första kvalmatchen:

VÄSTERÅS SK - TRANÅS BoIS

2 - 3

Vi ägde matchen till en början och lyckades göra två snabba mål, men när VSK reducerade för att strax därpå även kvittera, hamnade vi plötsligt i deras tempo och det blev inte alls som vi tänkt oss. Att domaren dessutom var en katastrof och visade ut oss hejvilt,

(bland annat fick jag 10 minuter för bentackling, IGEN, trots att jag gick på boll och samt kapade Ebba mer än deras spelare, för att sedan skälla ut mig rejält när jag skakar på huvudet och skrattar...),

gav VSK 3 straffar, som det dock brände, samt skickade upp Kjell på läktaren vid ett tillfälle i andra halvlek.
Att domaren dessutom applåderade när VSK gjorde mål, säger ju bara det en hel del om hans redan ifrågasatta kompetens...

I andra halvlek lyckas dock Matilda, genom ett utkast från moí, göra 3-2 efter en härlig genomåkning och därmed stod vi som vinnare.

Nästa söndag väntar nu match nummer två, på hemmaplan dessutom.

BoIS BoIS BoIS

Därefter begav sig mina tappra lagkamrater tillbaka mot Småland medan jag själv for hem till mamma. Myskväll med mat och, tro det eller ej, melodifestivalen...
Jag haaaaaaatar melodifestivalen.

LANDSFÖRVISA FAMILJEN WAHLGREN!

Nog om det...
Fick även se Zeldas underbara små kattungar, vilka jag redan har förälskat mig i, särskilt den ensamme killen Ziggy, som också blev den första att öppna ögonen.

KAWAII KAWAII QQ

Ziggy är den lille svarta i mitten

SÖNDAG

Vaknade relativt tidigt då en viss lillasyster har en förmåga att vara smått högljudd på morgnarna...
Frukost och sedan chill framför datorn, gos med katter och bus med lillfis.

Runt 16 var det Lenny och jag som satte oss i bilen och rullade mot Norrköping. Där hoppade jag på ett tåg och vips, så var jag tillbaka i Nässjö.
Alltid skönt att få komma hem lite, även om besöken blir lite korta!

Resten av kvällen har jag spenderat i sängen med datorn på magen.
Ovanligt? Not really...
Kollade nyss på filmen "Adventureland" och jag älskar den!

Nu ska jag dock ta och knyta mig, är übertrött...

Ska försöka skärpa mig med bloggande i veckan så jag slipper driva folk till vansinne med mina milslånga inlägg ^^

Men bara försöka....

//sir Vincent