De två senaste dagarna har varit...hmm...ja, vad kan man säga...flummiga?
Igår började dagen med säsongens sista ispass och därmed är bandyn slut för min del, vilket suger...
Därefter blev det samhäll, där Sofi och jag var nära att bryta ihop ett flertal gånger i brist på annat. Höjdpunkten var Sannas exempel på att en 62-åring kanske inte är riktigt kvalificerad för ett sommarjobb... Med tårfyllda ögon fick jag ge mitt allt för att inte börjar skratta högt och hysteriskt, inte det lättaste vill jag lova...
Därefter var det lunch och jag har redan glömt vad det var för mat... Visst ja, platta köttbullar... Lovely!
Naturkunskapen gick bra i sådär en halvtimme, det vill säga, vi klarade av att göra ca 3-4 frågor innan det började spåra ur. Emmy, Sofi, Petter och jag satt längst fram och kom på någon vänster in på universum, Big Bang, oändligheten och fascinationen av att vi faktiskt kan tänka. Alf satt mest och log sådär finurligt som han alltid gör, vilket är detsamma som en dumförklaring. Antagligen gjorde jag inte saken bättre av att påstå att det är utomjordingar som satt oss här och att Big Bang inte är det minsta logiskt... Men det är väl trevligt att man kan få någon att le, oavsett orsaken ^^
Därefter bar det av till Simhallen, en promenad som utvecklades till en kamp mellan liv och död. Isen var överallt, men med endast en omkulltrillning, (inte jag), kom vi fram levande tillslut. Baddags och som jag hatar vatten. Först skulle det simmas 200 meter som uppvärmning, vilket var onödigt jobbigt. Därefter skulle vi göra ett livräddartest på tid... Det gick bra fram till delen då det var dags att hämta upp en sak från botten, vilket resulterade i en panikattack från min sida då en av mina största rädslor är att inte kunna andas... EPIC FAIL!
Hade det varit på riktigt, hade antagligen både Jossan, (mitt offer) och jag varit döda vid det här laget... Jag trivs på land, vatten och luft är inte okej. Men jag KAN livrädda... så länge offret håller sig vid ytan... så kom ihåg det ^^
På kvällen sen, bar det av till Tranås för lite fika och möte inför säsongen. En trevlig stund med "familjen" med andra ord. Förövrigt ser det väl sådär ut på spelarfronten just nu, men jag hoppas att det löser sig då jag, som det känns nu, gärna spelar kvar själv.
Det var väl det som hände igår antar jag...
Idag då, vilket innebär onsdag, St Patricks Day och min käre fars 41-årsdag, (något jag påmints om både igår och idag, tack mamma och Emmy för det).
Grattis till honom!
I övrigt började dagen med matte och jag förstår faktiskt vad vi håller på med. YAY!
Sedan historia, där vi fortsatte diskutera lite kort för att sedan se en dokumentär om Arboga-morden, vilket ledde till att tankarna började snurra och humöret sjönk...
Dock dröjde det inte länge förrän humöret var på topp igen, vilket i dagen fall, ledde till att jag spenderade resten av dagen med att skratta åt ingenting. Lunchen, som bestod av Konrads Kalasklister, kanske mer känt som pulvermos, och falukorv i ugn, var ju nästan ätbar.
En kaffe på det och sedan var det naturkunskap för hela slanten.
Naturen ja, vad gjorde vi egentligen? Vi fixade fram så kallat potatisvatten för att sedan hälla massa olikfärgade och frätande saker i det. Det bildades skum i två, så kallad syregas, medan resten förblev desamma. För en gång skulle misslyckades vi faktiskt inte, även om det ledde till många skratt. Därefter skulle vi dock skriva en labbrapport...
Det slutade med att Jessica, Sofi och jag bröt ihop i datasalen, efter att ha insett att de placerat ett takfönster en sådär 10 meter upp, (det är snedtak och ena sidan är helt täckt av glas, om någon undrade), och tanken på att någon mot alla odds tar sig upp dit om det börjar brinna, för att mötas av en lapp med orden: "Ur Funktion" eller "Sucks to be you" blev helt enkelt för mycket... Jag menar, ett fönster som sitter där uppe, mitt i taket, kan ju knappast fungera? Det sitter nog bara där för att det ska se bra ut ^^
Men nog om det...
Skoldagen tog slut och jag traskade hemåt. Kröp ner i sängen och kollade teve i brist på annat. Om ni vill veta, så ligger jag här fortfarande... Det är kallt i rummet och jag är trött. Läxor finns det inga heller. Livet är helt enkelt underbart! Tar kanske och läser lite Arn senare, eller skriver... Jag har hittat lite ny inspiration igen!
// sir Vincent
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar