Don't kick the goddamn baby

Tro det eller ej, men jag överlevde faktiskt tisdagens tandläkarbesök. Ännu en gång är det bristen på motivation och händelser som gjort att bloggen tagit semester. Men som vanligt, kommer nu en uppdatering om de senaste dagarna i mitt liv...

Först lite humor och min nya "crush".

He's just adorable QQ

South Park in me heart!

Tillbaka till mitt liv då, som egentligen kan sammanfattas med hjälp av en bild:

Mina små älsklingar som jag spenderar större delen av mina dagar med.

Hur ska jag kunna åka ifrån er? QQ

Nej, om man skulle ta och börja med tisdagen?

Tidig uppgång för ett hemskt tandläkarbesök. Jag tror att de satt in ännu mer saker, eftersom mina tänder har ömmat i två dagar nu samt att jag fått ett par nya skavsår/blåsor.

Note to self: Dentist hit by truck 11:45

Resten av dagen... Jadu... Busade runt med mina troll, nördade dator... Det gamla vanliga så att säga. Captain dök upp och hjälpte mig att underhålla de små liven och på kvällen slog vi på stort och fixade fram tacos. Fabulöst!

Onsdag näst på tur...

Ännu en tidig uppgång, då mamma lyckades övertala mig att följa med till pappa för att hålla koll på trollen. Operation "Calypso-som-fostermamma" skulle nämligen genomföras. Det gick dock åt skogen... Calypso måste vara världens mest larviga katt. Hon sprang och gömde sig under sängen, för att sedan komma fram då och då, och på ca 5 meters avstånd, sitta och blänga på dem samt morra eller fräsa så fort de rörde sig... Epic failure så att säga...

Hem till mamma igen, gjorde inget vettigt. På kvällskvisten var det dock min tur att bege mig till Captain, där vi direkt gick och inhandlade varsin kebabtallrik. Västeråskebab säger jag bara!

Mätta och belåtna, hamnade vi i Captains rum där vi pratade massor med strunt, nördade Youtube och skrev. Eftersom jag inte orkar skriva i detalj, kopierar jag helt enkelt det Captain skrivit i sin blogg... Motivationshandikappad var det ja... Here it goes:

"Men annars då? Jo igår hade jag en helt fantastisk kväll/uppesittarnatt med "tönt Hungaloo" som bestämt berättade för mig att vi är nördar och inte töntar. För det är en stor skillnad mellan dem. Så att vara en nörd är bättre än att vara en tönt. Det kan jag hålla med om, och det är därför jag jävlas med henne genom att ofta kalla henne tönt. Hon tar det bra!

Vi skrev, skrattade, åt chips som aldrig förr och trotsade webkamerans makt på chatroulett med att tejpa för kameran. (Jag har alltid tejp för min kamera för jag är så paranoid..) Vi diskuterade hur vi skulle vilja leva på "dormitories" i England och Sir Hungaloo ansökte till en skola bara för att.

Skriv något om dig själv:

"Happy. Likes cactus. In love with an animated character. Happy."

Captain: "Du skrev 'happy' två gånger."

Vincent: "Jag vet...."

*båda dör*

varpå hon fick mailet: "Dearest Sir Hungaloo.. Thank you for applying.."

Skrattsalvor uppstod som aldrig förr!!

Klockan fyra efter någon timmas prat och kivandes om täcket så somnade vi."

En alldeles fabulös kväll må jag säga!

Och så har vi då dagen idag, torsdag...

Vaknade upp hos Captain, smått halvdöd. Jag tog mitt pick och pack, och sedan gick vi skiljda världar. Hamnade i soffan här hemma, vilket jag varierade med besök hos trollen. Sedan fick mamma den här briljanta idén att vi skulle ta en promenad hem till mormor och morfar, eftersom bilen är trasig. Tja, varför inte tänkte både Frida och jag, så bar det av. Skönt att få komma ut lite måste jag säga. Har överskottsenergi så det räcker och blir över tack vare bristen på träning...

Vi kom dit, rotade igenom garderober och kylskåp, som vanligt ^^

Passade på att kolla på Förhäxad, en daglig vana som jag lyckats införa. När vi sedan skulle bege oss hemåt, hade det såklart börjat regna, men vi överlevde.

Väl hemma, sjönk jag ihop på madrassen inne hos mina älsklingar och stannade där ett tag. Resten av dagen har sedan varierats med kissekatter, teve och dator. Underbart!

Där har vi det alltså. Usch vad det är omotiverande att skriva... Jag har verkligen inget intressant att berätta... Men så vill jag inte påstå att jag känner för att göra saker heller... Så är det varenda gång jag kommer hem eller är ledig. Man tänker att man ska göra det och det, men i slutändan känner jag inte för att göra något annat än att vara hemma och bara ta det lugnt, göra ingenting så att säga. Varför anstränga sig?

Nej, nu ska jag försöka skriva lite...tror jag... Imorgon ska jag iväg med pappa och fylla i min tatuering så att den går från gråsvart till svart. Det är även sista dagen i Västerås, vilket suger... Har inte alls någon lust att åka tillbaka till Nässjö, tillbaka till verkligheten. Men så kan jag trösta mig med att jag ska tillbaka hit redan nästa fredag, då det v 16 är dags för vår praktik...nej, förlåt mig...fältstudie...suck...

Don't worry be happy!

// sir Vincent

The song that never ends

You are welcome!

Måndagen bjöd på...tja...i stort sett ingenting.

Sov sådär halvbra inne hos trollen inatt och vaknade tidigt då alla tre helt plötsligt befann sig i en hög på min mage. Segade mig länge och väl innan morfar ringde och tjatade, vilket betydde upp och hoppa. Frukost och sedan blev jag hämtad av morfar. Vi begav oss till någon parkering mitt ute i ingenstans för att köra lite bil. Den dagen jag lär mig koppling - broms tänker jag bjuda någon snäll person på tårta. Men som det ser ut nu, kommer den dagen aldrig inträffa...

Efter ca 40 minuters parkeringsförsök och runt, runt, bar det av hem till mormor och morfar. Där bjöds det på kaffe och äppelkaka. Fick även chansen att rota igenom ett par kassar med gamla kläder, men trots att jag går på "Hej-kom-och-hjälp-mig-temat" när det gäller kläder, kunde jag inte hitta något som passade... Surt!

Blev snart hemskjutsad till mamma igen där det blev en välbehövd dusch. Sedan kollade jag teve, samt brainstormade lite ihop med Captain E gällande vår historia. Det gick sådär...

Har även hunnit med en lekstund med trollen...eller jaa...ett flertal lekstunder.

Nu på kvällen blev det också en massa onyttigt framför Legally Blonde i brist på annat.

Tyvärr ska jag upp väldigt tidigt imorgon då det är dags för ett tandläkarbesök igen. Ska försöka övertala dem att plocka ut mina "spiraler" då jag inte orkar mer. Jag kan inte tugga ordentligt, allt ramlar sönder, mat fastnar och jag har en stor fet blåsa i kinden som skriker smärta varenda gång jag öppnar eller stänger munnen... Jag orkar inte...

Dock har jag inte alls lust att gå och lägga mig än, men jag borde verkligen... Hmm... Jag får se hur jag gör. Ska försöka brainstorma lite till först tror jag.

// sir Vincent

Tre små söta troll, bet på en gummiboll, vifta' på svansarna så glatt, tjohej

Nu har det än en gång gått ett par dagar sedan jag sist delade med mig av mitt liv. Som jag sa till min käre Captain E:

"Det är så omotiverande att skriva blogg när man är ledig."

Man har liksom inget att skriva om, även om jag nu haft en hel del för mig sedan sist.

Startskottet för dagens inlägg får gå vid den så kallade, långa fredagen.

Större delen av dagen spenderades inne hos katterna, där man blev sittande i längre perioder med tre sovande monster i knät. Jag bara älskar de små liven och för Zeldas skull, försöker jag spendera så mycket tid med dem som möjligt. Hann även med halva Tjenare Kungen och borde antagligen se den andra halvan snart...

På kvällen dök Captain upp för att käka middag och träffa de små trollen. Självklart förälskade hon sig lika snabbt som jag själv.

Strax innan 23 tog vi oss hem till Captain själv, där jag äntligen fick se New Moon.

"Aah, gay vampire. Gay vampire!"

"She's high again!"

Allt som allt, tycker jag att den här var mycket bättre än den första, dock var den första underbar, tills man såg den en andra gång så att säga. Så egentligen kan jag inte jämföra dem förrän jag sett New Moon en andra gång, vilket lär ske inom en snar framtid ^^

I ungefär samma ögonblick som filmen tog slut, somnade min kära kompanjon, vilket resulterade i att jag satt och pratade med mig själv innan jag insåg just detta. Trevligt sällskap med andra ord... Vi båda däckade iallafall i soffan i brist på motivation till att besöka sängen. Hade även tänkt se reprisen av Förhäxad igen, då jag lyckades förtränga dagens avsnitt helt, men när jag vaknade till vid 3, insåg jag att det inte var värt det, så jag beslutade mig för att fortsätta sova istället... Nu måste jag nästan leta upp det på nätet istället (Y)

Sedan har vi då Påskafton, som idag inföll på en lördag, det vill säga igår.

Vaknade upp hos Captain, allmänt seg. Tog mig hem till mamma runt 11. Gos med kissar och sedan bar det av hem till mormor och morfar för släktträff. Det bjöds på mat i mängder medan alla pratade i mun på varandra, det gamla vanliga så att säga. Oscar och jag spenderade en hel del tid framför Youtube, samt diskuterade kommande filmer. En trevlig eftermiddag med andra ord!

På kvällen begav sig Frida och jag hem till pappa, där vi bänkade ner oss framför min lilla dator i min lilla säng för att titta på Hannah Montana. Fabulöst! Sedan satt jag uppe halva natten, trots att vi skulle upp tidigt dagen efter. För en gångs skull lät jag även Calypso sova inne hos mig, vilket resulterade i en mindre hjärtattack när hon fick för sig att hoppa upp på min dörr någon gång mitt i natten... Resten av natten spenderade jag ensam med stängd dörr.

Söndag, antagligen kallad något men sak samma...

Upp tidigt var det ja, för att ta bussen ner på stan och sedan tåget till Surahammar. Besöket började med brunch, då Tony och Amir gjort juice och smoothie för ett halvt ton frukt. Sedan blev det lite bus med hundar och prat innan det var lunch. Även idag åts det i mängder, dock med släkten på pappas sida. Efter lunchen spelade vi kort, jag var usel, men kul var det ^^

Snart kom också Maria och David, vilket resulterade i att alla fem dalmatiner nu var på plats, ett jävla liv med andra ord. Middag, prat och teve hanns med innan det var dags att åka hem. En kanondag helt enkelt!

Det lutar även åt att Frida och jag beger oss till Stockholm här i veckan för att hälsa på Tony och Amir, hoppas på det.

Kom hem till mamma och blev attackerad av tre små troll. Nu ligger jag på en madrass inne hos dem, då jag planerar att sova här. Får se om jag står ut, eller om jag tar mitt pick & pack för att sova på soffan där nere igen. I have this thing for soffor :F

Nu ska jag försöka läsa och skriva lite, så får jag se hur länge jag orkar hålla mig vaken idag.

// sir Vincent

We are the queens of noise

Eftersom folk med stora dataskärmar, (läs mamma), klagade på att min text inte syntes, har jag gått tillbaka till den trista vita bakgrunden. Aja, sucks to be me...

Vaknade upp i panik 20 minuter innan skolan började. Var helt övertygad om att det var fredag och slängde därför iväg ett sms till Jossan med orden:

"Hälsa Bengt att jag blir sen."

5 minuter senare insåg jag att det var torsdag och vi hade klassråd, inte svenska, direkt på morgonen. Till mitt försvar, gick jag runt hela dagen igår och trodde att det var torsdag. Lediga dagar förvirrar mig...

Iallafall... Infann mig i klassrum A204 5 minuter innan vi började. Jag blir lika förvånad varje gång, men så har jag en förmåga att automatiskt stressa ihjäl mig de gånger jag försover mig...

Klassrådet ja... Som vanligt sades det inte så mycket vettigt. Vi diskuterade lite småsaker, det gamla vanliga så att säga. Därefter ville Jenny ha engelska, där vi gick igenom häftet vi fått ut inför nationella. Kan ni nu gissa vad det handlar om? Hmm... Vi kan väl säga såhär, någon vill verkligen att jag skaffar ett jobb -_-'

I've got the message, enough already :B

Sedan var det då dags för dagens...nej, tiden på Brinells höjdpunkt... Under veckan hade det nämligen gått rykten om att det idag skulle bjudas på grillad kyckling och potatisgratäng/stekt potatis. Självklart hade vi alla tvivlat på detta och misstänkt ett aprilskämt eller liknande. Ack så fel vi hade.

Kyckling och stekt potatis. Jag repeterar. Kyckling och stekt potatis. På Brinellgymnasiet. Riktig mat på Brinellgymnasiet. Det är liksom...det är...jag finner inga ord...

Veckans sista lektion, samhäll. Debatt om kärnvapen och sedan pratades det facket. Avslutningsvis fick vi dock spela Förhandlingsspelet som gick ut på att förhandla sig till så bra villkor som möjligt som arbetstagare, medan arbetsgivaren skulle vara så elak som möjligt, eller ja, det var så vi tolkade det iallafall ^^

Emmy vs Sofi och Vince

Både som arbetsgivare och arbetstagare totalkrossade vi Emmy. Ett ord:

RIKSKUPONGER

Skickligt, skickligt.

Tyvärr Emmy, du får nog ta och tuffa till dig innan du ger dig ut på arbetsmarknaden ^^

Slut för dagen och det bar av hemåt. Städade och packade det sista, innan jag traskade bort till stationen. Tuffe tuffe tåget går och vips så befann man sig i Västerås. Blev hämtad av morfar och sedan hem till mamma. Lite mat och slapp i soffan, innan jag bestämde mig för att träffa de små monstren.

"Tasukete! I'm being eaten alive!" QQ

Ett steg in i rummet och de små liven anföll en direkt. Satte sig ner, och plötsligt hade du en hög med kattungar i knät som pep och slogs. Om de inte var så oemotståndliga, hade jag aldrig låtit dem köra med mig på det sättet. Ziggy, Zoe och Zahara om jag inte minns fel. Troligen behåller vi
Ziggy - liten, men tuff,
och
Zoe - individen med attityden, "Slåss ni, jag ska sova",
medan
Zahara - Calypso-kopian som tror sig vara störst bäst och vackrast,
antagligen kommer slå följe med just Calypso hemma hos pappa.

Zahara stod också för dagens floskel när hon tog full sats och med världens fart, springer rätt in i kattlådan och ramlar omkull.
*Vince asgarvar*

Jag älskar dem redan, men det känns oerhört tomt utan Zeldas pipande och springande mellan fötterna.

Jag saknar dig tjejen!

Resten av kvällen har jag stundtals spenderat inne hos de tre monstren, varierat med teven. Mamma och jag försökte kolla på Borat, men bestämde oss snabbt för att det var en riktig flopp.

Nu sitter jag här och funderar på att hålla mig vaken till 4, så att jag kan se reprisen av dagens Förhäxad då jag missade det. Oacceptabelt om du frågar mig. Så jo, det lutar åt det. Det är lika bra att vända på dygnet på en gång, så har man det gjort ^^

// sir Vincent

The girl who says I say what, says what?

Tro det eller ej, men lilla Dakota Fanning kan sjunga!

Tisdagen började inte bra för min del. Efter att ha suttit uppe till 2 natten innan, för att till sist ha somnat med ansiktet i naturboken, bokstavligt talat, var måndagens huvudvärk dubblerad och sömnbristen gjorde sig ständigt påmind under dagen, som förövrigt började med samhäll. Jag minns dock inte vad vi gjorde...

Därefter hade vi klf-tid, som för dagen innebar att lyssna på Jessica och Emelies redovisningar. Jag är dock villig att erkänna, att jag inte hörde ett ord då jag passade på att bläddra igenom naturboken istället, något jag inte var ensam om.

Tio minuters lunch och sedan var det dags. Under lunchen hann jag också med att acceptera mitt nederlag, det vill säga, IG. Provet var dock inte så svårt som vi alla hade trott och förhoppningsvis fick jag ihop tillräckligt för ett G.

En eloge till de 13 av 25 i SPA08 som faktiskt var närvarande vid provtillfället. Den massiva "skolken" var tydligen inte bara ett rykte...

Sista lektionen bestod av idrott, där vi först hade teori om konditionsträning, andra gången sedan vi började tvåan, och sedan blev det cykel i en kvart innan det bar av hemåt.

Tråkiga besked, en sjujädra huvudvärk och sömnbrist, ledde till att jag däckade i sängen strax efter Förhäxad. Vaknade igen runt 19 och kände att det var bäst att lämna min trygga vrå och visa för Marika att jag inte dött. Resten av kvällen spenderades också i sängen, dock med teven på. Pratade också med min syster på telefon om allt mellan himmel och jord, vilket ledde till att jag renoverade min blogg igen. Det får nu duga för stunden....

Idag är det dock onsdag och tack vare vår underbare mattelärare, rök min sovmorgon och istället fick men för livet i skolans aula. Sceniskt musikprojekt, som egentligen skulle gått av stapeln vid 10, men flyttades av Yousef till 9:45 då det tydligen var oacceptabelt att missa matten. Tack Yousef...

Iallafall... Det började bra med ett par riktig bra framträdanden. Sedan kom dock nådastöten. En bild på Nirvana dyker upp, Emmy och jag jublar och hoppas på "Smells Like Teen Spirit". Självklart är det den och allt är bra, fram tills killen börjar sjunga... Okej, tänkte jag, jag kan leva med det här. Sedan kom refrängen...

Jag är övertygad om att Kurt Cobain vände sig i sin grav.

Nästa misslyckade kommer redan sången efter, "They Don't Really Care About Us".

Än en gång, det var bra fram tills personen började sjunga... Därefter gick det utför...

För att citera Emmy:

"Det är inte lätt att vara död."

Tredje gången gillt brukar man ju säga, och jo, det fungerar kanske även i det här fallet. "Highway to Hell"... Jag har ett meddelande från Angus Young:

"I WILL SUE YOU"

Inte direkt det bästa sättet att börja en onsdagsmorgon kanske...

Efter detta helvete, var det sedan dags för matte. Yousef hade genomgång och vi hann räkna i 10 minuter, vilket var detsamma som ett tal för min del...

Historia därefter och jag vill inte påstå att klassen var särskilt effektiv idag. Men det är sånt som händer. Idag lade också våra klasskamrater märke till Sofis, Emmys och min klädkod. I måndags var vi alla klädda i vitt, igår var det blått och idag grönt. Tydligen var det rätt uppenbart idag ^^

Lunch och sedan slut för dagen då Alf valt att ställa in naturen. Tack Ralle!

Kom hem och gjorde en spellista fylld med ordentlig rockmusik, kände att jag behövde det efter morgonens traumatiska upplevelse. Sedan tog jag tag i min så kallade horisontella garderob och började röja undan alla kläder. Det var väl ungefär så långt jag kom, innan jag hamnade framför datorn igen... Men jag jobbar på det!

Förövrigt upptäckte vi idag att Emmy och jag kan alldeles för mycket om

Miley Cyrus/Hannah Montana.

Men jag skäms inte för att säga:
(Captain kommer strypa mig efter det här)

SUCK ON THAT!

Nej, nu ska jag tagga torsdag och kvastflygning hem till gurkstaden.

Så måste jag leta upp något rosa, då det är morgondagens färg.

Självklart måste jag ju kolla lite Hannah Montana också!

// sir Vincent

Wherever I am, you'll always be more than just a memory

Idag kom det tillslut mitt sammanbrott. Det kom tillsammans med det där samtalet man bara inte vill ha. Det där samtalet som talar om att hoppet är ute, att det inte finns något mer att göra. Jag säger det igen, ibland är livet inte okej.

R I P

Zelda

30 mars 2010

Det första jag gjorde när mamma kom hem med Zelda i slutet av september 2008, var att tappa henne i golvet, eller ja, jag släppte ner henne på golvet med förväntan att hon skulle landa på tassarna som alla katter gör. Hur skulle jag kunna veta att den här katten var oförmögen att göra just det?

Bara efter ett par veckor insåg vi snart att det var något som inte riktigt stod rätt till hos den lilla krabaten. Har ni någonsin hört talas om en katt med PMS? Tja, lägg ihop det med temperamentet hos en ilsken pitbullterrier och en heroinmissbrukare med abstinens så har ni Zelda.

Nu var hon inte en ilsken liten hårboll på fyra ben hela tiden. Var man ensam med henne, var hon trots allt riktigt sällskaplig, det vill säga tills du klappade henne på magen. Något jag själv misstänker att hon riktigt njöt av, var just att fläka ut sig och vänta på att någon stackars sate skulle börja klappa henne över magen, för att tre sekunder senare borra in klor och tänder i en intet ont anande hand. Ett scenario jag tror vi alla varit med om ett flertal gånger.

Trots sina 1.5 år, förblev hon en kattunge. Hon var speciell vår lilla tjej. Kanske inte den kallaste ölen i kylen, men det gör henne bara mer älskvärd. Lekfullhet hade hon också och kunde utan problem leka apport med en leksaksråtta i timmar.

Råttorna ja, de där dammiga och söndertuggade sakerna man kunde hitta i grupper på fem under soffan. Höjdpunkten var nog ändå när man skulle vara snäll och ta fram alla råttor med hjälp av sopborsten och hon anfaller ens fötter för att det inte går tillräckligt fort eller de gånger man kommer på henne med att plocka ännu en råtta ur skålen, efter att den senaste hamnat under soffan.

Svansen som följde efter en vart man än gick, för det är ju inte kul att vara ensam. Extra kul var det antagligen att springa mellan fötterna på en i trappan. Köket var också en favorit. Ännu ett nöje var att sätta sig bakom någon, precis vid fötterna och sedan bara vänta. Vips, så hade man en anledning att anfalla fötterna som just klivit på ens svans. Man måste ju få ta ut sin ilska på något sätt.

Alla de gånger jag kom hem från Nässjö, lyfte upp henne i famnen och fick en slick på näsan tyder ändå på att hon faktiskt hade en mjuk sida också. En sida som ofta visade sig under den tiden det bodde kattungar i magen. Kattungar som jag trodde hon skulle äta upp, men ack så fel jag hade. Helt plötsligt hade vi en helt ny katt, bokstavligt talat. Tanig och eländig, men en helt underbar mamma. De gånger hon inte satt sig på de stackars liven eller knuffade ner dem på golvet, vill säga.

Ziggy, Calypso-kopian och den lilla gråa. Tre riktigt krävande små krabater som nu får växa upp utan en mamma. Förhoppningsvis kan vi ge dem ett bra liv ändå. Annat vågar vi nog inte med risk för att bli hemsökt av en vit hårboll på fyra ben.

Zelda, du är redan saknad, även om jag själv inte riktigt kommer att fatta det förrän jag kliver innanför mammas dörr på torsdag kväll. Katten som jag spenderat åtskilliga timmar med, bråkat och lekt med, retat och busat. Det gör ont att förlora en familjemedlem, även om den har fyra ben. Förhoppningsvis har du det bättre nu tillsammans med resten av gänget, Shivas, Zingo och Simson. Tro inte att du kommer bli bortglömd i första taget dock, jag har tillräckligt många ärr och minnen som kommer hindra det.

Zelda, the Demon Cat from hell, som numera driver folk till vansinne där "uppe".

Vila i frid tjejen, det är du värd.

// sir Vincent

Hur mår jorden? Det är väl ganska uppenbart...

DETTA ÄR GENIALISKT!

Först och främst vill jag passa på att sända ut ett litet meddelande till det geni i SPA08 som kom med den briljanta idén att flytta naturprovet från vecka 15 till vecka 13:

DU ÄR DÖD FÖR MIG.

Det känns ju ännu bättre när det ryktas om en massiv "skolk" lagom till morgondagens prov...

Jag hatar naturkunskap. SAMHÄLLSvetenskap, vilket senast jag kollade, inte är samma som NATURvetenskap... FUCK OFF AND DIE!

Så, då var en del av dagens frustrationer ute i det fria, så kanske ska passa på att rabbla dagens händelser innan jag får ett nervöst sammanbrott, för tro det eller ej, jag är inte där riktigt än.

Måndag, vilket innebär naturkunskap som första lektion. Tack och lov missade vi hela 20 minuter, då det snabbt bar av till aulan för en föreläsning. Dagens föreläsare var det härliga paret Jovan och Dina Rajs, som överlevde förintelsen som barn. Väldigt intressant att få höra om deras egna upplevelser.

Efter dagens lunch, som bestod av den goda, (god för att vara skolmat så att säga), skinksåsen, fick vår klass också chansen till en frågestund med paret Rajs. Intressant även det!

Innan frågestunden hann och Sofi och jag med att klottra i våra naturböcker med bläckpenna i brist på annat.

Fjärdedelsprinsen tackar för sig!

När jag kom hem väntade dock en lagom kul överraskning och jag bröt ihop totalt. När inte en promenad i duggregn hjälpte, gjorde jag dock mitt bästa på att ignorera tanken på att kanske förlora ännu en familjemedlem på fyra ben. Det har lyckats sådär under kvällens gång, samtidigt som det bland annat lett till huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Min psykiska hälsa är inte på topp...

Ibland är inte livet okej! Inte nånstans...

Annars har jag kämpat på med mitt naturplugg och som jag kommer faila provet T_T

Det här är inte min dag...

Nej, om man skulle ta och köra igång The Ark på repeat, deppa lite och sedan tagga för nattplugg? 3 dagar kvar och sedan får jag äntligen komma hem. Jag behöver en kram QQ

I brist på positivitet i dagens inlägg, vill jag passa på att än en gång påpeka hur jävla awesome Hayely Williams röst faktiskt är, det vill säga:
RIKTIGT JÄVLA AWESOME-AWESOME!

Om ni inte håller med efter det här, blir jag orolig...

Bad Romance á la Hayley style... Fabulöst!

Och nu lyckades jag få med två Bad Romance covers i samma inlägg...

Det är värt en applåd!
*applåderar åt sig själv*

Thank ye!

Nej, nu ska jag plugga ännu i hopp om att lyckas skramla ihop tillräckligt med poäng för ett G... Yeah... Dream on...

-_-'''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''

// sir Vincent