Jag är rädd.. Riktigt rädd! Jag ser det från den ljusa sidan, men kan inte påstå att det hjälper. Inte i ett sånt här läge.. Det värsta är att det inte finns någon som kan hjälpa mig. Ingen som kan övertala mig om att det kommer bli bra, för det är bara waste of time. Gör gärna ett försök! Men den här gången är det på riktigt..
By the way.. Eftersom jag tvivlar på att det finns någon som fortfarande läser min andra blogg, tänkte jag börja skriva lite sentimentalt här istället. Då vet ni. Keep reading!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar